


I en säsong präglad av tyngd och materialdensitet har en oväntad färg klivit fram som visuell markör i flera tongivande kollektioner: klarblått.
Det handlar inte om accentfärg eller tillfällig kontrast. Det handlar om hur blått har integrerats i plaggets struktur, form och rytm. Hos Alaïa syntes ett öppningstema med djup, mättad blå ton i tekniska material, vilket satte tonen för en annars dämpad kollektion. MM6 Maison Margiela byggde helblå silhuetter i stickade och syntetiska textiler där färgen bar kompositionen. Tom Ford placerade klarblått i snäva former, korta jackor och raka klänningar, och lät färgen stå för dramatik snarare än snitt. Hos Marni användes blått som fält snarare än yta, med textilt djup i borstade ylleblandningar och strukturerad mohair.
Blått är i dessa sammanhang inte svalt, inte friskt, utan distinkt, kontrollerat och ofta upprepat. Det fungerar som visuell disciplin. Där andra kulörer försvinner in i materialen pressar blått sig fram i helheten. I kombination med grått, svart eller rostbrunt fungerar det som separation snarare än dekoration.
Det finns också en praktisk intelligens i färgvalet. Blått fungerar i ull, i nylon, i läder och stickat. Det absorberar ljus men reflekterar uppmärksamhet. Det är bärbart men aldrig passivt.
Att blått är en av de mest förekommande nyanserna på catwalken höst vinter 2025 är ingen tillfällighet. Det är en konsekvens av hur färg har återfått betydelse som verktyg för struktur, inte bara som yta.
Hösten är inte längre grå.
Den är blå. Klarblå.